Inte för att på nått vis skryta..

..men Milos fröken sa idag att det är sällan man träffar på ett sånt snällt barn som Milo..

(Med snäll menade hon inte mesig och tyst, utan med snäll menade hon schysst liksom.)

Jag sa som så att, "ja han är ju väldigt trevlig min lille son, kul att han är så snäll på dagis."

Så gick vi därifrån och jag försökte gå lite obemärkt sådär.... lite cool, lite jag-är-samlad-känsla... Så kom vi runt husknuten och jag gjorde 10 glädjeskutt på raken och jag kunde inte sluta le... jag ville nästan gråta så stolt jag var. Jag och Milo gick och plockade blommor och sedan belönades hans goda kamratskap med att vi bakade en härlig sockerkaka!

DAS KID OF THE YEAR!!!

/ Hälsningar

världens stoltaste mamma!