Nollning

Första dagen, kändes helt ok.

När vi slutat tog jag bussen in till city och mötte upp Emma. Hon och Jon bjöd på mycket god pasta och nyplockade kantarellisar. Sen vidare till systemet (vad som hände där tar jag i ett annat inlägg) och sedan följde jag med Emma(som då är min fadder och jag hennes nolla) till massa andra faddrar som hade förfest. Vidare till stora torget där alla LÄSK nollor samlats för att bli nollade. Kvällen erbjöd massa lekar och skrik. Väldigt imponerad av Sofies syster Elin som vann varenda gren hon ställde upp i och dessutom käkade ett rått ägg utan att blinka. Cool brud :) Jag kände iallafall att det där med nollning inte var nått för mig. Såg ju vad roligt de flesta hade det, men jag har på nog vuxit ifrån det där med skrik hit och dit? Iallafall när man inte känner en kotte typ. Emma var den perfekta faddern, då hon hela tiden kom fram till mig och fråga hur jag hade det. Det syndes nog lång väg att jag inte riktigt trivdes. Jag ska dock ge det ett försök till nån annan dag.

Jag tog en tidig buss hem och snälla, underbara, fina, vackra, bästa Daniel hämtade mig på busstationen och bjöd mig på varma mackor!

Hejra