uppsägning

Det börjar kännas att jag snart ska sluta på jobbet, inte långt kvar nu. Det känns sorgligt, har aldrig trivts så på ett ställe som jag gör där. Idag lämnade jag in min uppsägning, kändes ..... ja som sagt: sorgligt. De två gubbarna på jobbet kom fram till mig och sa att det var synd att jag skulle sluta, de tyckte så bra om mig, sa de :) Jag blev rörd, nu vill jag ännu mindre sluta. MEN jag gör det som är bäst för mig och Milo och när jag har pluggat klart har jag förmodligen mitt dröm jobb och då lever vi lyckliga i alla våra dagar :)

Tack och hej leveruppsägning