Idag har det gått en vecka, en hel fucking vecka med huvudvärk. Varje morgon har jag vaknat med ett dånande huvud... så där du vet att det gör ont bara man vrider på skallen. Jag tror det har med stress att göra, men vad vet jag..... jag kanske har en stor cancersvulst i huvudet som irriterar.
Milo, vackra Milo är hemma hos mamma nu. Vi leker, ritar, kramas, pussas och pratar om allt mellan himmel och jord. Han är den mest fantastiska människa på jorden och jag tycker nog att huvudvärken minskar lite när jag är med honom. Varje dag säger han nya härliga saker om alla hans tankar han bär på. Varje dag får han mig att känna att jag är den mest älskade människa på jorden.
K- Det är mycket du kan nu Milo, du har blivit en sån stor pojke! Du kan sätta på dig skorna, helt själv.
M- Jaaaa....
K- Du kan städa, helt själv
M- Jaaa...
K- Du kan dela din mat, helt själv
M- Jaaaa....
K- Du kan cykla, helt själv
M-Jaaaa... Och jag kan leka med mamma, helt "sjävl"...
Att älska någon så galet mycket kan göra så in i helvete ont. Ont på grund av att man vill ge mer än vad man kan ge. Ge mer tid, ge mer saker... Nu på senaste tiden har jag haft dåligt med tid, jobb och skola har tagit lite tid från min älskade son, det gör ont i varenda por i kroppen. Jag önskar även att jag hade mycket pengar så jag kunde köpa lite prylar till honom då och då, skulle också vilja köpa kläder... Jag fick tårar i ögonen när Milos far hade köpt en cool cykel till Milo, med flammor på. Tårar för att jag önskar att jag också kunde ge honom saker. Jag önskar att det kunde vara jag som köpte en cool cykel med flammor på (eller med brinn på, som Milo säger) eller snygga skor, eller studsmatta eller snygg sommarjacka, eller häftiga leksaker.... Men. men... snart har jag studerat färdigt och då ska jag skämma bort honom.
Jag vill inte att Milo ska få allt han pekar på, men jag vill känna att jag faktiskt KAN köpa det han pekar på om jag vill. Urs, jag blir gråtmild bara jag tänker på det. Men jag VET att all möda jag lägger ner på skolan nu kommer gynna oss båda i framtiden och det är det målet jag har i sikte och det är det jag tänker på när det känns tungt.
Idag blev jag glad när jag såg att jag fick så bra betyg på senaste examinerande uppgiften, blev glad och lite stolt över mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar