äntligen

Äntligen, som jag har väntat!!! Milo kom äntligen hem! En hård kram. Ett paket och grattis till en av världens bästa pappor, pappa Robert. "Grattis pappa" säger Milo och överlämnar paketet. En stunds snack i soffan. Allvarligt sådant.... ett sånt där hur-mår-du egentligen-snack. Jag mår bra. Sen har vi lekt med lego och ätit god mat. Vi gick upp till grannarna för att säga hej, Milo var lite rädd för att det lät så mycket där uppe. Stannade och tjöta en liten stund, sen ner till våra våning för att måla och kolla på film. Jag känner mig hel nu, låt det aldrig ta slut! Och Milo: Du är det vackraste på jorden och jag älskar dig! Förövrigt så går det bättre och bättre med låtskrivandet.... bra, det är bra!