varannan vecka

Läste lite bloggar på morgonkvisten, lite bloggar om varannan vecka. Men jag orkade inte riktigt med det. Tycker det är sorgligt.... Det är givetvis bra att gå isär om man inte fungerar ihop som par, kanske bråkar man inför barnen? Man ska göra allt för sina barn och är det bästa alternativet att gå isär så ska man göra det. Men ska heller aldrig glömma bort sin egen lycka. Men jag tycker ändå att det är sorgligt.... Det är sorgligt för mig, jag har min son varannan vecka men jag vill ha honom jämt! Det är en otroligt sjuk känsla att lämna bort sitt barn. Ett barn man planerade och längtade efter, ett barn som låg och guppade i min mage i 9 månader, som jag ammade. Den ska man lämna ifrån sig, varannan vecka. Sjukt. Jag har ingen aning om ifall det är sorgligt för Milo, det tror jag inte. Han är nog bara glad att han får träffa oss båda. Han älskar oss båda. Han förstår inte mer än så just nu. Sen till varannan vecka livet tillkommer så kallad plast mamma och plast pappa. HATAR de orden, skulle aldrig ta dem i min mun. Milo har EN mamma och EN pappa, inget plast hit och dit tack! En plastförälder är en ersättare, Milo behöver ingen ersättare. Skulle däremot jag eller Robert inte finnas med i bilden alls, då kan vi börja snacka ersättare, då kan vi börja snacka plast. Men än så länge är det ord jag föraktar, hatar och spyr över. Varannan vecka livet är svårt. Känner för att svära, jävla varannan vecka!!!